lördag 30 september 2017

Utflykt i det gröna

Vilken tur vi hade med vädret igår! När vi åkte stänkte det lite regn på bilrutan och jag höll nästan andan. Som tur var slutade det att regna. Jag valde att ta en lång omväg, så Petra inte skulle ana vårt vi skulle. Faktiskt så nämnde jag att det kan vara roligt att prova på triathlon (där man simmar, cyklar och springer). Hon blev lite orolig, eftersom hon har dragit med en envis förkylning.

Nu blev det inget triathlon, utan vi stannade till på NAV Öfalla, där de har turridning med islandshästar. När vi parkerade kom Steffanie (yngsta dottern) med ridbyxor, ridstrumpor och handskar till oss. Vi bytte om vid bilen, fick på oss reflexvästar, ridhjälmar och satt upp på varsin häst. Mina tre döttrar var med och svärsonen Jeremy. 

I två timmar red vi på skogsväg och stigar.  Molnen sprack upp och solen värmde oss. Vi skrittade, travade och galopperade och njöt av naturen. Vilken glädje och harmoni. Det bästa av allt är att vi gjorde det tillsammans så vi kan dela glädjen.

När vi kom hem, duschade vi och slappade en stund. Min man hade lagat mat och min andre svärson, David anslöt tillsammans med barnbarnet. Det smakade gott med mat. Man blir hungrig av att rida.

Efter maten la vi återfuktande ansiktsmask och Steffie fixade vårt hår och la makeup. Vi kände oss väldigt glammiga. Sofie fotograferade oss. Sen avslutade vi kvällen med en rolig film. Klockan 22 låg jag i sängen, trött, glad och nöjd över en mycket lyckad dag.

fredag 29 september 2017

Så är dagen D här!

Äntligen är dagen jag planerat för så länge här! Inte ens nu kan jag avslöja några detaljer, eftersom Petra, som det gäller, kan gå in och läsa bloggen. I somras fick hon ett kort, där det stod att hon ska få en utflykt i det gröna i höst. Hon ska ha med sig oöm klädsel efter väder. Idag är det lite mulet än så länge och det finns en viss risk för regn. Själv kommer jag att ta på mig regnkappan, eftersom vi ska vara ute i det gröna. Petra har också uppmanats att ta med sig badkläder och om hon har simglasögon, Hon ska också ha med sig ett lite finare ombyte och räkna med att vara hemifrån från klockan 10 på förmiddagen till kvällen.

Det ska bli så kul att överraska henne! I morgon kommer det en rapport här med bilder från dagen. Tills dess bjuder jag på en bild från en annan utflykt i det gröna, tagen för två år sedan.



torsdag 28 september 2017

Backintervaller

Ikväll blev det backintervaller igen. Knappt två kilomer uppvärmning gick tungt. Så jag var orolig inför intervallerna. Men den här gången kändes det lättare. Så skönt att det går lite bättre någon gång! Åsa peppade mig så jag sprang nio intervaller och den sista blev längre.

onsdag 27 september 2017

Kvällspromenad och lite styrketräning

Direkt efter jobbet tog Maria och jag en promenad. Vi älskar båda sträckan vid sjön. Det var otroligt skönt ute även ikväll. Matias termometer visade på 16.8 ° och hon gick i t-shirt medan jag svettades i jacka och ryggsäck. Jag har haft känningar i bröstryggen när jag gått med ryggsäcken. Min PT rådde mig att använda de remmar som går att spänna. En rem går över bröstkorgen och en vid midjan. När jag spänner fast ryggsäcken ordentligt, får jag inget ont i ryggen. Annars borde det vara bra träning att gå med lite tyngd på ryggen tycker jag.

När jag kom hem åt jag ett par mackor och körde sen tre set av följande styrkeövningar:

Kettlebell Clean and Jerk
Rodd trx
Tricep press
Ligga på rygg och höja/sänka boll ben
Rulla in boll med lyft höft
Armhävningar breda/smala

Innan jag blev förkyld klarade jag 10x3 armhävningar. Nu har jag tappat styrkan, eller så tröttade jag ut mig med kettlebellen och tricep press alltför mycket. Nästa gång får jag börja med armhävningarna...

tisdag 26 september 2017

En joggingtur avklarad, tjoho!

Kvällen kändes ljummen och helt underbar. Om någon hade sagt till mig i morse, att jag skulle jogga på kvällen, hade jag sagt surt att det är inte möjligt. Jag kände mig så hängig i morse och nös och snorade om vartannat. Men så blev jag bjuden på en rejäl lunch och efter lunchen köpte jag godis, som jag åt njutningsfullt till kaffet.  Dessutom tog jag en kort avkopplande promenad efter lunch. När jag kom hem åt jag också innan jag blev sådär hungrig att det har gått för långt.

Sen gav jag mig iväg på min joggingtur. Jag var helt beredd på att det skulle kännas motigt. Istället kändes det underbart. Luften och värmen och att mörkret föll alltmer. Långsamt lufsade jag på i min egen värld och bara njöt. Det var inte jobbigt alls. Men det gäller att vara försiktig, så jag inte får ont i benhinnorna, så jag nöjde mig med 5 kilometer.




måndag 25 september 2017

Härlig kvällspromenad

Jag har varit krasslig ett par dagar. Det är så frustrerande när jag vill komma igång med träningen! Men jag har kommit lindrigt undan ändå. Flera kollegor är helt däckade. Så jag ska inte klaga. Men träning är det klent med. Ikväll var det ju helt underbart väder. Så jag tog med mig kameran och gick en promenad. Gräshopporna sjöng, solen värmde och jag njöt av doften av skog.

Här är skogen bakom vårt hus

Mysiga stigar

Vackra färger i naturen nu




Skogen är ett naturreservat. Min granne påstår att det är det, för att kommunen ska slippa röja och ta ner träd. 

Ja, sen sökte jag mig till vattendrag som vanligt. Skog och vatten, det är grejer det!












lördag 23 september 2017

Traditioner, hur viktiga är dem egentligen?

Snart ska barnbarnet döpas. Vi har en dopklänning som min farmor sydde till mig och mina systrar, när vi skulle döpas. När min mamma visade dopklänningen, blev jag lite besviken. Jag tyckte den var konstig som inte hade några ärmar. Vi hade bestämt att om vi fick en tjej, skulle vi använda min gamla dopklänning, eftersom underklänningen är rosa. Om det blev en kille, skulle vi ta min mans dopklänning. Nu blev det bara tjejer för mig, så dopklänningen kom till användning.

När jag visade den för min mellersta dotter, såg jag på hennes min, att hon undrade varför inte den hade brunnit upp, blivit fuktskadad eller dylikt. Jag blev lite full i skratt, eftersom jag kände igen min egen reaktion, när jag såg den första gången. Det leder också till frågan hur viktigt det är med traditioner. Var det min farmors tanke, att alla flickor i släkten skulle döpas i klänningen? Nej, jag tror knappast det! Jag minns inte ens att farmor sa något speciellt när min äldsta dotter döptes. Jag tyckte det var kul att mina barn döptes i samma klänning som mig. Men det är absolut inte nödvändigt att barnbarnen döps i samma.

Här är mina flickor när den yngsta, Steffanie döps augusti 1993. Sara till vänster och Sofie till höger. Saras klänning har min mamma sytt och jag tror hon sydde även klänningen Sofie har på sig. Verkligen underliga klänningar för att vara på 90-talet...

torsdag 21 september 2017

Backintervaller - check!

Ikväll var vi tre kollegor som sprang backintervaller. Jag bestämde backe den här gången och då blev det en flackare. Vi började med två kilometer uppvärmning och sen körde vi igång och genomförde sju intervaller med gåvila. En kilometer blev det, vilket borde innebära 500 meter backe sammanlagt. Sen gick vi och småjoggade i en kilometer. Nöjda och glada konstaterade vi att det är så mycket roligare att springa intervaller tillsammans. Vi orkar mer och kan peppa varandra. Självklart småpratar vi om ditt och datt också. Det är kul att göra något helt annat med kollegorna.

onsdag 20 september 2017

Lite uppdatering

PT-Sara och jag hade en date igår då vi tränade ihop hos mig. Hon har inte tränat i TRX på flera år och jag imponerades av hur stark hon var och hur lätt det ser ut när hon gör övningar. Hon är så snäll att hon lånar mig en kettlebell om 8 kilo.

Vi la om min träning igen. Nu blir det fem träningspass per vecka. Två styrkepass och tre löppass. Hon korrigerade min armställning i armhävningarna. Jag är egentligen inte förvånad över att bli korrigerad just gällande det. Kinna brukar påpeka det också. För övrigt fick jag bakläxa på strech-övningarna. Dels har jag fuskat att göra dem och när jag väl gjort dem har det varit fel tillfälle. Ja, ja man kan ju inte fixa allt....

Bilden har absolut inget med texten att göra. Jag bara gillar den och minnet av en semester med total avkoppling och många skratt.

måndag 18 september 2017

Nyttan av att promenera

Vaknade i morse och det var kolsvart ute. Nu börjar årstiden då det är mörkt när man vaknar och mörkt långt innan man lägger sig. I morse var det första morgonen då jag frös om händerna när jag gick till jobbet. Det kom "rökpuffar" ur munnen, som ett ytterligare köldtecken. Från och med nu får jag nog börja ha på mig en kofta under jackan och ett par fingervantar. Trots kylan njuter jag av att promenera till jobbet. Ibland går jag raskt, ibland går jag långsamt och eftertänksamt. Idag har jag lyckats skrapa ihop 17495 steg.

Just nu läser jag boken "Hjärnstark" av Anders Hansen. I den berättar han bland annat att man har forskat på en grupp 60-åriga människor. Hälften av dem promenerade ett par gånger per vecka under ett års tid. Den andra hälften träffades ett par gånger per vecka och gjorde lugna övningar utan pulshöjningar, också under ett års tid. Båda gruppernas hjärnor undersöktes innan och efter det året. Resultatet visade att de som hade promenerat hade fått en effektivare hjärna. Kopplingarna mellan hjärnans olika lober hade stärkts. Man såg att hjärnan hade blivit biologiskt yngre, vilket man såg tydligast i kopplingen mellan pannloben och tinningloben. Psykologiska tester visade också att dessa personer även hade förbättrat förmågan att ta initiativ, planera uppgifter, och hålla koncentrationsförmågan. Slutsatsen drogs att hjärnan arbetar effektivare hos människor som är fysiskt aktiva och att hjärnans åldrande kan bromsas eller till och med vända så att hjärnan blir yngre. Allt på grund av promenader ett par gånger per vecka. Det är väl häftigt!

Jag är rätt nöjd över att jag promenerar så ofta till och från jobbet.








söndag 17 september 2017

Mer förberedelser för höst och vinter

Förutom att lägga täckbark på den nysatta häcken, har jag idag krattat gräs och plockat äpplen. När jag växte upp fick jag oräkneliga gånger order om att plocka äpplen till mamma, som gjorde äppelmos och olika äppelpajer. Hon brukade också frysa in äppelbitar, så hon kunde göra pajer året om. Hon gjorde en typ av äppelpaj som var av vetedeg, en med äppelmos med en hård god skorpa av smör och ströbröd (tror jag det var) och en riktig favorit med ett hemligt recept. Problemet var bara att jag avskydde att jämt och ständigt behöva plocka äpplen och oviljan sitter tyvärr kvar än. Men jag tycker om att plocka till husbehov, som idag när jag gjorde en liten smulpaj till min man och mig.

Vi har päron också. De är supergoda! Lite hårda är dem, men det gillar jag. Ett år provade jag att lägga in dem och de blev så himla goda! I år har jag plockat päron och tagit med mig som mellanmål till jobbet. Idag tog jag in utemöblerna till altanen, där de får vara under vintern. Lite blommor har jag kastat och andra har jag tagit in. Snart ska jag även ta in citrusträdet.





Man får inte glömma bort att sitta ner lite då och då och njuta av trädgården. 
Till vänster syns våra klätterrosor som växer hej vilt. Till höger är syrenhäcken jag grävt upp från mina föräldrars tomt och satt. Längst ned sitter syrenhäck som jag grävt upp från syrrans tomt. Syren är lite långsam i början, upplever jag. Sen tar den fart och då får man klippa den ett par gånger per sommar.
Det är svårt att fotografera vårt hus, eftersom det ligger på en höjd och perspektivet blir lite si och så.

Idag duschade jag citrusträdet utomhus. Snart ska det vara inomhus och då blir det inga duschar, eftersom det är så stort och otympligt.

Lite gömt bakom alla gröna blad sitter en grön citron.