Härlig torsdag

Som jag nämnt tidigare upplever jag att bara onsdagen är gjord, är det helg. Idag förstärktes den känslan än mer när min kollega Marlene och jag åt frukost på Tant Grön i Vintrosa. Varje torsdag mellan klockan 9-10:30 bullar de upp lyxfrukost. En av mina favoriter är deras scones och lemon curd.

Vi åt, myste och åt ännu mer (särskilt jag). Vid elvatiden var vi tillbaka på jobbet och vi jobbade sen i ett sträck utan att behöva ta lunch. Lite märklig känsla att inte bli hungrig på hela dagen. Men jobbet gick som hejsan och så var det dags att sluta dagen.

När jag kom hem bakade jag pepparkakor och Steffanie dekorerade dem. Hon är verkligen konstnärlig. Jag provade att dekorera två hjärtan. Min man fick titta på alla dekorerade kakor och gissa vilka två jag hade gjort. Han gissade genast rätt av någon underlig anledning...

Att ha nedräkning

Snart är det semester. Jag har bara 17 arbetsdagar kvar det här året. Sen hägrar semester. Jag ska äta gott, sova (underbart det ska bli!) och träna. När man har semester kan man antingen vila totalt eller träna varje dag och ändå vila mycket. Självklart ska jag passa på att träna varje dag. Men det blir också poolhäng och mycket läsning förstås. Det ska bli skönt att få solljus och värme! Längtar!

Styrketräningen går framåt

Idag styrketränade jag och Kinna igen. Nu börjar bänkpressen kännas riktigt bra, när det gäller tekniken. Nästa gång ska jag lägga på pyttelite vikt till och prova hur det känns.

Frivändningarna går bättre, men är inte helt felfria. Det är vändningen från bröstet och ner, som är knepig att få till korrekt. Men det är absolut bättre.

Marklyften har jag bättre koll på. Bänkpressen ligger på första plats och marklyft på andra. Idag ökade jag vikten med 10 kilo (40 kg totalt) och det kändes jätte bra.

Jag hade med ett lila gummiband så vi kunde köra chinsträning. Vid det laget var jag riktigt mör i överkroppen. Men oj vad kul det är! Jag blir nöjd när jag behärskar tekniken allt bättre. Det är mer fokus på teknik än på tyngd just nu.

Äntligen!

Trots att jag fortfarande har lite ont i benhinnorna, bestämde jag mig för att ta en långsam joggingtur. Det småregnade, men det blåste inget, så det var helt ok. För mig var det viktigt att jag tog mig ut, så det inte blir för många dagars uppehåll och jag måste börja om från början igen. Visst kändes det i benhinnorna, men de blev inte sämre. Så långsamt som jag tassade fram, blev inte belastningen särskilt hård. Sex kilometer blev det och om jag inte hade haft ont i benen, hade jag kunnat vara ute lika länge till.

De här långsamma passen älskar jag! Jag är i min egen värld och tänker på än det ena och än det andra. Mest jobb förstås. Idag lyssnade jag på en podd, men tankarna gled ändå iväg på jobb i ett kör. Jag har märkt att jag har lättare att koncentrera mig och lyssna på poddar, under mornarna när jag går till jobbet, än på kvällarna. Vet inte om det beror på att jag är trött och därmed har svårt att koncentrera mig, eller om jag bara har svårt att släppa jobbet efter en arbetsdag.

Annars har jag en grej som står högt upp på min önskelista nu, och det är att få ryggmassage. Herregud vad jag är stel i nacken just nu. Jag måste stretcha den flera gånger per dag. En massage nu, skulle göra underverk. Nu är det mycket annat som ska prioriteras inför jul, så det får nog vänta till nästa år.

Skog, vatten och åkrar. Jag älskar att vara i naturen!

Även om det inte är snö ute, känns det lite juligt med granar

Måndag

Jag hade liksom förträngt det här med vallningar för en period. Möjligen hoppades jag på att slippa dem en gång för alla. Men så väl var det ju inte. I natt vaknade jag flera gånger av dem. Säkert är det träningsbristen som bidrar till att det plötsligt drog igång med vallningar igen. 

Tyvärr har jag fortfarande lite ömmande benhinna på vänster ben. I morse kände jag inget, men på vägen  hem kände jag av det igen. Bäst att vänta med löpträningen tills jag är helt smärtfri. Vardagsmotion får jag i alla fall, alltid något!

Det värsta är att tröttheten gör att jag inte orkar styrketräna heller. Jag får lägga mig tidigt och hoppas på att jag har bättre ork i morgon. 

Att vara uttråkad

Den här dagen har inte varit någon bra dag alls. Eller det har väl inte varit minsta fel på den egentligen. Det är mig det är fel på. Vaknade med hosta och rossel i bröstet, samtidigt har jag lite öm benhinna på vänster skenben. Ja, då blir det nog inget långpass idag, då, tänkte jag. Men hoppet fanns där. Kanske, kanske känner jag mig piggare efter lunch. Kanske, kanske kan jag jogga så långsamt, så långsamt att det inte belastar skenbenet...

Äsch! Så blev det ju inte. Istället har jag gått och tjurat och varit uttråkad till max. Under tunga suckar har jag strukit veckans kläder, vikt tvätt, dammsugit och plockat rätt. Ju längre tid det gick på dagen, desto surare blev jag. Gud vad jag är uttråkad, tänkte jag! Till slut föreslog mannen att vi skulle åka till Petra och Ulf. Sagt och gjort!  De blev glada över besök och lussebrödet jag hade med och jag blev på bättre humör.

Jag är ganska säker på att det är bristen på motion och träning, som gör att jag blir uttråkad och sur. Men fy vad det är trist att vara grinig! Det händer mig så sällan, att jag blir paff varje gång. Tack och lov att det är måndag i morgon med vardagsmotion på schemat!

Sommarbilder piggar alltid upp mitt humör

Julförberedelser

Så har jag börjat att förbereda för jul, genom att baka. Förra helgen bakade jag bullar, men de kommer säkert ta slut innan jul, så jag räknar med att jag får baka bullar snart igen. Idag bakade jag lussebullar. Varannan plåt gjorde jag lussekatter med russin i och varannan plåt blev det släta bullar utan russin. Vissa i familjen vill inte ha russin i bullarna, nämligen.

Ekologiska russin är supergoda! Farligt goda....

Styrkelördag

Äntligen lördag och dags för styrketräning, lagom tills träningsvärken har gett sig. Idag var även Steffie med och det gjorde skillnad, när jag fick lite extra tid mellan seten. Den här gången var min teknik bättre, men absolut inte den bästa. Jag kan bättre! Allra bäst gick tekniken på bänkpress. Frivändningarna är svårast. Jag har svårt att göra dem i en flytande rörelse och vill gärna stanna upp mellan momenten.

Kinna instruerar och pekar för att det ska bli rätt och riktigt. Jag vill använda de rätta musklerna, när jag lyfter. Det hjälper hon mig med och så peppar hon mig.

Vardagsmotion och poddlyssnande

Underbart med fredag! Efter en produktiv vecka var det skönt att sluta tidigt. Tänk om jag kunde lägga ut alla papper på golvet, jag skriver under vecka. De skulle täcka en stor yta. Lite fascinerande är det med all denna dokumentation.

Sedan jag började jobba efter semestern, har jag gått till och från jobbet i snitt 4 dagar av fem. De dagar jag tvingas ta bilen, har jag motionerat på kvällen istället. Mina dagliga promenader håller mig pigg. De gör att jag återhämtar mig snabbare efter träningspass. De gör att jag tänker bättre. Så himla bra!

Allra bäst är det när jag kan promenera i dagsljus och med en intressant podd i öronen. Jag har lyssnat ett par avsnitt på podd "Omänskligt" och blir inte klok på mina egna reaktioner. Första intrycket är, att beteendevetaren förenklar mycket, förenklar och generaliserar. Det är jag inte så förtjust i. Sen lyssnar jag lite till och håller med om att hon har en del poänger i det hon säger. Hm, det är nog så att jag borde lyssna och diskutera avsnitten med någon annan.

Regn, regn och mera regn

Vad gör man när det står intervaller på schemat och det regnar? Jo, man biter ihop, trotsar tröttheten och springer i regn och blåst. Inte en enda människa mötte jag. Jag skulle köra fyra långa intervaller, men det blev tre. Den första blev drygt 1 kilometer i 6 min/km tempo. Den andra blev 0,6 kilometer i 6 min/km tempo och den sista blev 0,77 kilometer i 5:50 min/km.

Jag var så nöjd över farten. Nu börjar den gamla formen återuppstå. Intervallpass är döden, men de ger resultat banne mig!

Efter en varm dusch gick Steffie och jag på promenad i regnvädret. Jag hämtade ett paket och sen granskade vi juldekorationerna som har satts upp i centrum. Vi längtar båda till jul och planerar  vad vi ska baka. Allt bak ska helst vara klart innan den 12/12. Efter det datumet blir jag upptagen som barnvakt eller med renovering av mellersta dotterns  hus.

Throwback när jag förlängde ögonfransarna

Här kommer ett gammalt inlägg:

Lite spänd var jag när jag gick iväg till hudterapeuten i morse. Tänk om ögonfransarna blir jämnlånga som på en av mina kolleger, tänkte jag. Hennes ögonfransar är så jämnlånga, att det ser ut som en markis som fälls ner varje gång hon blinkar. Gräsligt! Nåja, tänkte jag,  jag får väl slita av dem på något sätt i så fall.

När jag kom fram, fick jag lägga mig på behandlingsbritsen. Hon frågade om jag ville ha filt på mig, men det vill man inte när man är i övergångsåldern. Hon började rengöra runt mina (redan rengjorda) ögon. Sen klistrade hon fast smala pappremsor under mina ögon (väldigt obehagligt när man har rynkig, påsig hud under ögonen). Det stramade en del, men det glömde jag när hon plötsligt sa att jag inte skulle få tvätta ögonen, eller svettas på 48 timmar (där rök kvällens gympass). Sen fick jag inte sova på mage heller. Det ska nog gå bra, skrockade jag och berättade om när jag under en månads tid bara fick sova på vänster sida pga att jag var opererad för näthinneavlossning.  Så 48 timmar på sidan/rygg klarar jag med lätthet, skröt jag. Då fick hon en skärpa i tonen och talade med långsam tydlighet (som till en med intellektuell funktionsnedsättning). Du får inte sova på mage så länge fransarna sitter kvar. Du ska helst sova på rygg.

Jag arbetar ju som Specialpedagog och som sådan, är ju hinder till för att lösas/kringgå. Så efter en stunds tystnad frågade jag om jag kunde skaffa mig en sån där ögonmask och sova med den på. Tyvärr riktigt kände jag hur trött hon blev på mig. Nej! Sa hon och så klämde hon till med dödsstöten: om du sover på mage, kan även dina egna fransar gnidas bort.

Tyst föreställde jag mig hur jag skulle se ut utan ögonfransar. Sen blev jag arg. Varför berättade de inte det här, när jag bokade tiden? Jag sover ju bara på mage. Hade jag vetat det här, hade jag aldrig gjort det. 

Eftersom jag är en konflikträdd människa, sa jag inget. Jag hade ju kunnat tacka för mig och gått. Nej, det är ju inte min stil. Så jag låg kvar. Det tog två timmar och 15 minuter. Herregud vad det var jobbigt att ligga still och blunda. Flera gånger ville jag titta och fick tvinga mig själv till att blunda. Hon började ha på klister och klistra fransar på ena ögat och sen gjorde hon samma sak på andra ögat. Sex varv på varje öga.

Visst blev det snyggt och bra. Jag kommer absolut inte behöva måla ögonen med mascara. Varje ögonfrans har olika längd och de hon har klistrat dit följer mina egna fransars längd. Varje person har olika tjocklek på ögonfransarna, så de hon klistrar dit följer mina fransars tjocklek.

Nu återstår att se om jag kommer sova på rygg/sida i natt.

Det var inte många dagar de där fransarna satt på plats. Jag gned ögonen med olja, så de lossnade. Att inte kunna sova på mage, fungerar inte i längden för mig.

Tisdag och intervallpass

Idag har jag inte känt mig helt hundra. Det var till och med så att jag fick ta en värktablett, för att döva huvudvärken. Under eftermiddagen frös jag och det var riktigt ruggigt att gå hem.

När jag hade ätit och satt och kände efter hur jag mådde, väckte tanken på en springtur ett massivt motstånd. Nej! Skrek jag inombords. Men i morgon ska det bli grisväder, så det var bara att byta om till träningskläder och ge sig ut.

Ute var det kallt förstås, och halt. Jag värmde upp med en kilometer lugn jogg och drog sen igång med 10 enminuters intervaller, med 30 sekunders gåvila emellan. Jag har en tabata-app i mobilen som jag ställer in på hur långa intervallerna ska vara, hur många och hur lång gåvilan ska vara. Sen piper det i fickan, så jag vet när jag ska ta i eller vila.

Fy, vad intervaller är hemska! Jag undrar om jag någonsin kommer uppleva att det går lätt att springa snabbt. Ibland känns det tröstlöst och att utvecklingen går så långsamt. Kanske har jag en liten motivationsdipp idag, på grund av att jag inte är på topp hälsomässigt.

Hoppas passet jagar bort eventuell förkylning på flykten. Ibland känner jag mig halvrisig, men när jag har tränat har det försvunnit. Det kan ju förstås också bryta ut...

Bra vindskydd!

Nu när snön kommit uppskattar jag fönstren på verandan ännu mer. De är inte bara vackra, utan fyller också en viktig funktion som vind- och snöskydd. När jag kommer med matkassar slipper jag ställa dem på ett blött verandagolv medan jag låser upp ytterdörren. Alla trappor vi har från garaget till huset gör att jag aldrig bär mindre än två kassar i händerna. Jag vill få upp så många kassar som möjligt på en och samma gång.

Triple barrel waver

En dag när jag hade tråkigt klickade jag hem en speciell locktång. Nu när jag har fått lite längre hår kan det vara kul med lite andra lockar, tänkte jag. Ivrigt öppnade jag paketet igår och inspekterade locktången. Nu ska här lockas, tänkte jag upprymt. Tji fick jag! Locktången har en engelsk kontakt och passade i våra svenska eluttag. Så kan det gå när man köper den billigaste tången...

Min äldsta dotter tipsade om att jag kunde skaffa en reseadapter. Så det införskaffades idag. Just idag hade jag haft håret i tofs, så det var spikrakt.

Det var inte helt enkelt att använda locktången. Man måste hålla den rakt över håret i lagom stora mängder hår. Man får hålla en stund på ett ställe och sen flytta den lite längre ner och hålla igen. Bäst blev det där håret är längre. Men jag får väl träna...